vhbloggen

Det har bara gått ett dygn sedan vi fyllde de två sista forwardsplatserna och redan har jag fått frågan flera gånger: Hur har ni råd att värva sådana spelare?

Visst, mot bakgrund av att vår a-lagsbudget är 300 000 kronor lägre i år än vad den var i fjol, så kan jag väl i och för sig förstå frågan. Däremot slutar jag aldrig att förvånas över att så många, även personer som är väl insatta i andra föreningars verksamhet, tror att verkligen allting handlar om pengar på den här nivån. Vi snackar alltså division II. I deras världar verkar det inte finnas några andra sätt att locka spelare till sig över huvudtaget. Brist på idéer, brist på organisation, brist på visioner eller brist på kompetens? Jag vet inte!
Värden som sociala lösningar, sportslig satsning, individuella utvecklingsmöjligheter, omfattande exponering, bra träningsmöjligheter under bra ledning, öppningar att genom samarbeten med klubbar högre upp i seriesystemet få en skjuts i karriären etc, verkar inte ens existera. Det tycker jag är ett fattigdomsbevis och framför allt ett hot mot oss föreningar. För ju lägre kreativitet, desto högre trissas lönerna upp.

I kväll fick jag exempelvis en kommentar från sign "vik-supporter", som påtalade att till och med en åsna skulle kunna få ihop ett slagkraftigt lag med 1,5 miljoner i spelarbudget och skriva ut spelarkontrakt runt 100 000 kronor per spelare och säsong. Synd att man då inte är en åsna och har tilldelats den fantasibudgeten. Det är inga som helst hemligheter (eftersom det kommer att visas vid nästa års årsmöte, då både resultat- och balansräkning redovisas) att vår spelarbudget till kommande säsong är betydligt mer än en miljon kronor lägre än så. Det var en nästan lika usel gissning/chansning som den om att ett lokalt bryggeri i Vimmerby skulle ha skjutsat in 3 miljoner i sponsorpengar i år. Sanningen är att vi inte har haft en endaste minuts samtal med företaget i fråga ännu om den kommande säsongen. Återigen måste jag fråga mig var en del människor får sina uppgifter ifrån och framför allt vilka referensramar man har när man antar sådana saker. Vilken värld lever man i?

Att värva rätt är en lång och inte helt okomplicerad process. Sedan i mars, då arbetet med kommande säsongs trupp inleddes på allvar, har vi nog fått tacka nej till minst 100 spelare. Självklart av olika anledningar, men den främsta har varit krav på alldeles för hög ersättning.

Å andra sidan. Om vi hade haft en spelarbudget på 1,5 miljoner kronor, så hade det varit ett tecken på att andra funktioner i vår organisation hade gjort ett alldeles osannolikt bra jobb. Och vem vet, kanske jag till nästa säsong kan få sätta titeln ”åsna” på visitkortet. Jag hoppas verkligen det!