vhbloggen

Seriefinal i division 1 E. Tvåan Vita Hästen mot ettan Vimmerby Hockey. Slutresultat 6-0. Hur stabilt och hur rättvist som helst för världens bästa hockelag. Och jag kan faktiskt inte säga att jag är speciellt förvånad. Jag tänker inte skylla på skador och kort om folk, för skador och urvattnade trupper tillhör den här sporten och drabbar alla lag någon gång under säsongen. Inte minst så här års.

Däremot har den här veckan varit något alldeles utöver det vanliga för oss. Tranås i söndags (ja, jag vet att det var förra veckan), tokfokusering på derbyt mot Västervik i onsdags, allt som hände där med Mitman och Jonason, uppståndelse sedan dess och så en upphaussad enkronasmatch hemma mot serietrean Skövde (ja, jag vet att de ligger fyra nu) på söndag. På något sätt kändes det som att den här seriefinalen, en fredagskväll i Norrköping, kom helt fel. På något sätt kändes det som att all energi var helt försvunnen och hemmalaget agerade så oerhört mycket hetare. För oavsett VH:s skador på sina tre mest poängstarka anfallare ska man komma ihåg att det här ändå var exakt samma trupp som besegrade Västervik för två dagar sedan.

Men den största anledningen till förlusten står självklart att finna i motståndet. Vita Hästen var helt enkelt mycket bättre. Laget består av kvalitet från första till sista gubbe i truppen. Det är ju nästan fånigt att spelare som Matushkin, Lihagen, Markus Eriksson, Sperrle m fl spelar i division ett. Bara att lyfta på hatten för den gode Jensen och hans stab för ett oerhört bra jobb med truppen

Jättetorsken till trots: Vimmerby kom ut ganska bra i matchen. I den tredje minuten tråcklade sig Jakob Karlsson fri men blev lite upphakad i skottögonblicket och ett par minuter senare var Andreas Rundgren väldigt nära att raka in 1-0 fri framför Daniel Sperrle.

Då satt jag och tänkte; "Tja, det här kanske ändå kan gå till slut". Men ni som kan er Läderlappen eller Stålmannen vet hur det låter när hjältarna går till attack och fullständigt mosar antagonisterna. Boom, swapp, pooow, tjoff!!! Fyra mål på 4 minuter och 43 sekunder, och innan klockan hade tickat upp till elva spelade minuter så var matchen avgjord.

Resten av tillställningen var sedan mer eller mindre en transportsträcka. Visst skapade Vimmerby en del chanser. Men en stor skillnad var att Hästen skapade fler. Hemmalaget var riktigt bra i boxplay och trots fyra power play (varav ett i fyra minuter) lyckades Vimmerby knappast skapa en enda farlig chans i den spelformen.

6-0 (men bara 32-29 i skott) kan tyckas vara deprimerande stora siffror. Men jag är ändå inte ett dugg orolig. Att den här dippen skulle komma var nästan väntat och att ta poäng mot Vita Hästen borta är ren bonus (vi vann ju trots allt senast). Fokus ligger nu på hemmamatchen mot Skövde (som var spelledigt i dag). Då ska minst 1500 personer lyfta fram hemmalaget till förhoppningsvis en ny trepoängare (och hjälpa trätobrodern Västervik till Allettan). Framför allt är det ju så att Skövde fick stryk med 10-0 borta mot Hästen för minde en en månad sedan, så det finns alltid de som har det värre.

Med besked studsade nämnda Västervik tillbaka efter derbyförlusten i förrgår. I kväll blev det hela 7-1 borta mot bedrövligt formsvaga Mjölby (fem raka förluster med sammanlagda målskillnaden 10-30). Med tanke på resultatet var det en märklig skottstatistik: 25-26. Kul dock att se sju olika målskyttar för Västervik. Inte lika kul att se att onsdagens huvudrollsinnehavare, Simon Mitman, drog på sig 5+20 i kväll, för något som rapporterna beskriver som en skitsak. Det får ju inte bli så att domare nu markerar en annan bedömningsnivå mot Mitman än mot andra spelare på grund av det som hände i onsdags. Nu är det ”bara” åtta poäng upp till fyran Skövde. Hemmaseger för Vimmerby mot Skövde på söndag samtidigt som Västervik slår Vita Hästen hemma, så skiljer det bara fem poäng. Och en vecka senare, nästa söndag, möts de båda lagen i Västervik. Seger där så skiljer det två poäng. Än är det inte kört. Kämpa! Och tro på det!

Fick idag kritik för att jag i vhbloggen skriver alldeles för mycket om Vimmerby Hockey (?!?!?!). Har fått en del skit tidigare, men det är faktiskt första gången som jag har fått vika ner mig för just det. Ska tänka på det och försöka bättra mig, men jag kan faktiskt inte lova något.

Senast Vimmerby förlorade med sex mål var för nästan två år sedan, närmare bestämt den 11 januari 2012, då det blev 10-4 borta mot Mariestad i Allettan, Vimmerbys första säsong i ettan.

Vill så här mot slutet av inlägget även berömma Vita Hästens webbsändning. Bra bildkvalitet, bra kamerakörning, men framför allt glänser de båda kommentatorerna Lekander och Lindgren nåt alldeles oerhört. Samtrimmade, kunniga, objektiva och alltid aktuella (i kväll liveintervju med VH:s skadade skyttekung Björn Jonason). En njutning varje gång. Se varje webb-sändning från Vita Hästens webb-tv, som du bara har möjlighet till!

Till sist: Skönt att även Aftonbladet har lärt sig vad kvalitet är och att de äntligen har börjat citera seriösa källor. Kolla här.

Återkommer förhoppningsvis snart med några ord från tränare Sandlin.

.